Quantcast
Channel: Veterinär och veterinärklinik | Stockholms Regiondjursjukhus
Viewing all 95 articles
Browse latest View live

Nya verksamhetschefer!

$
0
0

I augusti förra året tillträdde Karin Ronander och Lena Nilsson-Erleman sina tjänster i ett delat verksamhetschefskap på Djursjukhuset Albano. Den här intervjun genomfördes i oktober och bättre sent än aldrig kan ni läsa den här på bloggen.

Hur gick tankarna ni fick erbjudandet om att bli verksamhetschefer på Djursjukhuset Albano?

Karin; Jag hade arbetat mycket med förändringsarbete inom humanvården på Capio S:t Görans akutmottagning och såg det som ett jättespännande och roligt uppdrag att vara med i de förändringar som sker i djursjukvården just nu. Sankt Göran var det första sjukhuset i Sverige som implementerade ett arbetssätt med patienten i fokus vilket per automatik gav en bättre arbetsmiljö för personalen. Det var inga tveksamheter alls att jag skulle ta uppdraget.

Lena; Efter 12 år som verksamhetschef inom Praktikertjänst och deras dotterbolag Cityakuten kändes det roligt med en ny bransch. Cityakuten har flera helprivata leverantörer av specialistsjukvård knutna till sig vilket påminner lite om strukturen på djursjukvården i Sverige. Man jobbar mot privatkund, försäkringsbolag och privata leverantörer av sjukvård och i det arbetet har ”kunden i fokus” varit självklart. Efter en nogsam rekryteringsprocess var det enkelt att säga ja till en ny utmaning och jag är imponerad av hur de lyckades matcha ihop mig och Karin.

Har det under er korta tid här visat sig några väldigt tydliga likheter eller skillnader när ni jämför humanvård och djursjukvård?

Karin; Jag tycker att det är större likheter än skillnader. Sättet vi arbetar på är detsamma. Vi finns här i första hand för kunden och patienten, djurägaren och djuret, och men måste även bemöta och informera patientens anhöriga, djurägarna.

Lena; Jämfört med den sektor inom humansjukvården som jag kommer ifrån ser jag bara likheter. Det är en annan marknad men samma privatkund, med eller utan försäkring. En skillnad mellan humanvård och djursjukvård som vi båda har upplevt är den passion och empati som alla medarbetare visar för djuren, i alla lägen och för alla, oavsett temperament och grad av samarbetsvilja, den är fantastisk.

Vilken av era tidigare yrkeserfarenheter tror ni att ni kommer ha mest nytta av i det här uppdraget?

Lena; Det är aldrig en sak utan den sammantagna erfarenheten av allt man gjort i sitt liv. När jag började inom sjukvården var jag ung. Jag är utbildad narkos-, operations- och IVA sköterska och har jobbat med det i flera år, huvudsakligen på Danderyds sjukhus. Men jag har också gjort andra saker som inte varit kopplade till sjukvården innan jag blev verksamhetschef inom Praktikertjänst. Genomgående för mitt yrkesliv är att jag tycker om människor. Jag är otroligt road av kundrelationer och av att träffa både privatkunder och försäkringsbolag. Jag ser mig som en typisk verksamhetschef och produktionsledare.

Karin; Jag håller med Lena.  Man tar med sig alla sina erfarenheter, både bra och dåliga, men självklart är det enorma arbete vi genomförde på Sankt Göran med att få ett stort sjukhus att tänka helt om är en fantastiskt rolig erfarenhet.  Ingenting är omöjligt om medarbetarna känner ägarskap, engagemang och vill förbättra och det är något som vi bara efter några veckor känner att det finns gott om här.  Då kan man genomföra vad som helst.

Vilken blir uppdragets största utmaning?

Lena; Det blir att genom ett gott ledarskap sätta upp och nå målen i förbättringsarbetet på Albano samtidigt som vår verksamhet ska kopplas ihop med resten av koncernen. Nu är vi en enhet av 11 sjukhus och 21 kliniker vilket gör att vi hamnar i ett helt nytt sammanhang. Det blir en spännande resa för Albano enskilt men även för Albano i ett större sammanhang. Det kommer bli ett fördelaktigt utbyte av både kunskap och erfarenhet.

Karin; Vi ska bli Sveriges bästa djursjukhus! Då måste vi våga kasta upp alla idéer i luften för att få en nystart samtidigt som vi skapar mål, rutiner och flöden utifrån de idéer som kommer upp och att medarbetarna är delaktiga i processen i att nå våra mål.  Det är ganska lätt att identifiera förbättringspunkter men hur det ska göras är svårare. Bara Albano i sig är en stor organisation med flera avdelningar som ska fungera och förändringsarbetet måste få ta tid.

Tre saker som ni initialt och gemensamt kommer fokusera på i ert arbete?

Kunderna är grunden för vår verksamhet och det är utifrån kunden vi kommer fokusera på att sätta tydliga mål och se över våra flöden.   Det finns redan en mycket hög medvetandegrad när det gäller att sätta kunden i fokus på Albano men det kan alltid bli bättre.

Den här intervjun genomfördes som sagt i oktober och redan då var min känsla att den här rekryteringen var en riktig fullträff.  Karin och Lena kompletterar varandra utmärkt och vi ser fram emot att coachas fram av dom mot målet  – Sveriges bästa djursjukhus!

Frågan om vilket djur Karin och Lena skulle vilja likna sig själva vid förblir obesvarad men till vår stora glädje är nu båda våra verksamhetschefer även hundägare! Lenas Wilma och Karins Zorro trippar då och då i kontorskorridoren på plan 3.

Kan du gissa rasen?

wilma

 

IMG_0301


Hund- och Kattkliniken i Örebro ansluter sig till Djursjukhusgruppen

$
0
0

Djursjukhusgruppen, Nordens ledande företagsgrupp inom kvalificerad djursjukvård, förvärvar Hund- och Kattkliniken i Örebro. Med förvärvet etablerar sig Djursjukhusgruppen i Örebroregionen och för Hund- och Kattkliniken ger samgåendet nya möjligheter för långsiktiga satsningar på tillgänglighet, kompetensutveckling, kvalitet och service.

Hund- och Kattkliniken i Örebro grundades 1994 och tar emot omkring 10000 patienter per år. Kliniken är drivande om att skapa ett starkt samarbete med andra djursjukhus och kliniker i syfte att erbjuda bästa möjliga vård till regionens sällskapsdjur. I likhet med humanvården har kliniken etablerat ett ”husläkarsystem” för att skapa en så trygg miljö som möjligt för sina besökare.

”Det känns oerhört spännande att ansluta oss till Djursjukhusgruppen och vi ser fram emot att vara en del av en långsiktig satsning på kvalitativ djursjukvård i Norden. Djursjukhusgruppens familjära kultur med fokus på kollegialt samarbete, kompetens och kvalitet gör det möjligt för vår engagerade personal att vidareutbilda sig, vilket leder till att vi kan erbjuda våra patienter och deras ägare en ännu bättre vård och service” säger Leif Hokfors, VD Hund- och Kattkliniken.

”Vi är glada att Hund- och Kattkliniken har valt att ansluta sig till Djursjukgruppen och ser fram emot att tillsammans verka för en positiv utveckling för högkvalitativ djursjukvård, både i Örebroområdet och i hela Norden” säger Peter Dahlberg, VD och koncernchef Djursjukhusgruppen.

Leif Hokfors fortsätter att driva och utveckla Hund- och Kattkliniken i Örebro samtidigt som han blir en del av Djursjukhusgruppens satsning på att utveckla högkvalitativ djursjukvård i Norden.

För ytterligare information vänligen kontakta:
Peter Dahlberg, VD och koncernchef Djursjukhusgruppen, 0730-505050
Leif Hokfors, VD Hund- och Kattkliniken, 0706-302689

Om Djursjukhusgruppen:

Djursjukhusgruppen är Nordens ledande företagsgrupp inom kvalificerad djursjukvård för hund, katt och övriga sällskapsdjur, med hög specialistkompetens samt modern och avancerad utrustning.

Gruppens vision är att skapa framtidens djursjukvård och att vara en förebild inom högkvalitativ vård och omtanke för djur. Djursjukhusgruppen drivs av empati, ett genuint engagemang för djurens bästa och ett starkt intresse för veterinärmedicinsk utveckling.

I Djursjukhusgruppen ingår flera av Nordens mest välrenommerade djursjukhus och kliniker, med hög kompetens och stora resurser för att möjliggöra fokus på det som är viktigast – att leverera vård till våra husdjur i världsklass!

Djursjukhusgruppens offentliggjorda familjemedlemmar inkluderar:

  • Djursjukhuset Albano i Danderyd
  • Djursjukhuset i Hässleholm
  • Djursjukhuset i Jönköping
  • Falu Djursjukhus
  • Kalmar Djursjukhus
  • Københavns Dyrehospital
  • Läckeby Djursjukhus
  • Norsholms Djursjukhus
  • PetVett Dyresykehus i Oslo
  • Regiondjursjukhuset Bagarmossen
  • Västra Djursjukhuset i Göteborg
  • Borgholms Djurklinik
  • Borlängekliniken
  • Djurdoktorn i Linköping
  • Eksjö Smådjurspraktik
  • Emmaboda Djurklinik
  • Färjestadens Djurklinik
  • Gärdets Djurklinik i Stockholm
  • Habo Smådjurspraktik
  • Hund- och Kattkliniken i Örebro
  • Högsby Djurklinik
  • Kneippens Veterinärpraktik
  • Ludvikakliniken
  • Nybro Djurklinik
  • Nässjö Smådjurspraktik
  • PetVett Bergen
  • PetVett Bygdøy
  • PetVett Ekeberg
  • PetVett Grünerløkka
  • PetVett Majorstuen
  • PetVett Sandvika
  • Torsås Djurklinik
  • Veterinärhuset i Värnamo

Nya öppettider Gärdets Djurklinik

$
0
0

Från och med den 1 februari har kliniken nya öppettider.

Mån-ons: 8-19
Tors-fre: 8-17

Välkommen!

Godmorgon på Gärdets Djurklinik!

Love is in the air!

$
0
0

Under perioden den 1 mars till 12 april har vi fina erbjudanden när du kastrerar din katt på Gärdets Djurklinik och Regiondjursjukhuset Bagarmossen. (gäller ej Albano)

Vi bjuder på vaccination av kattsnuva/kattpest samt chipmärkning. Om du önskar byta ut chippet mot en örontatuering går det givetvis bra, meddela oss gärna detta i samband med din bokning. Du får med dig ett graits startkit med anpassat startfoder från Royal Canin när du hämtar din katt.

Pris kastration:
Hane 645 kr 
Hona 1175 kr

Antal tider är begränsade, välkommen med din bokning idag!

Du når oss på telefonnummer:
Bagarmossen: 08-505 303 00
Gärdet: 08-505 102 00

Vill du veta mer om kastrationer? Läs här

Föreläsningar

$
0
0

Missa inte våra populära föreläsningar. Våren är här och med den inviterar vi dig till föreläsningar hos oss. Som vanligt är föreläsningarna kostnadsfria och vi bjuder på fika i pausen.

Det är jätteroligt att våra föreläsningar är så populära. Det finns oftast en väntelista då antalet deltagare är fler än antalet platser. På grund av att för många inte avanmäler sin plats vid förhinder kommer vi i år bli tvungna att ta ut en avgift om 150:- av de som inte avbokar sin plats senast fyra dagar före föreläsningen så vi har en chans att fylla på med deltagare från väntelistan. Vi hoppas på din förståelse och tackar på förhand för din hjälp.

Antal platser är begränsade – först till kvarn gäller!

Djursjukhuset Albano

20 mars kl. 19-21 Hjälp, min hund eller katt har en tumör, vad gör jag då?
Föreläsningen tar upp ämnet hur vi diagnosticerar och ställer prognos samt vilka behandlingsalternativ som finns. Föreläsare: Veterinär Gunilla KastengrenFröberg

27 mars kl. 19-21 Gastroenterologi hund och katt
Föreläsningen tar upp möjliga orsaker till kräkning och diarré hos hund och katt.
Föreläsare: Veterinär Caroline Harlos

10 april kl. 19-21 Valpning (riktar sig främst till dig som hunduppfödare)
Föreläsningen tar upp ämnet om problem vid valpning av hund, valpdöd, vad det kan bero på, problem som stora valpar och felläge samt viss ärftlighet hos föräldrar vid valpningsproblem.
Föreläsare: Veterinär Cecilia Hässler-Pettersson

23 april kl. 19-21 Hypotyrodism – sköldkörtelrubbning (gäller HUND)
Föreläsningen tar upp ämnet rubbningar i sköldkörteln, orsaker, symptom, diagnos och behandling.
Föreläsare: Veterinär Frida Norrvik

Regiondjursjukhuset Bagarmossen

11 april kl. 19-21 Katthållning och infektionssjukdomar
Föreläsningen tar upp ämnet om utmaningen med att hålla katter i grupp och hur du kan förhindra smitta och smittspridning.
Föreläsare: Veterinär Anja Kanold

25 april kl. 19-21 Cancer hos hund och katt – finns det något jag som djurägare kan göra?
Föreläsare: Veterinär Patricio Rivera

7 maj kl.19-21 HCM/RCM (riktar sig främst till dig som kattuppfödare)
Föreläsningen tar upp ämnet HCM, RCM och oklassificerade kardiomyopatier hos katt. Fokus ligger på diagnos, symptom, och behandling samt berör screening och genetik.
Föreläsare: Veterinär Anna Rave

OSA till samtliga föreläsningar till:
webmaster@djursjukhusen.se

Glöm inte att ange vilken föreläsning det gäller samt hur många ni är som vill komma samt adress och kontaktuppgifter.

Vid eventuella förhinder ber vi dig att avboka din plats så att någon annan får chansen att gå. Vi senare avbokning än en vecka före föreläsning tas en administrativ avgift om 150:- ut, fakturan skickas då hem till dig.

Varmt välkommen!

Epilepsi hos hund

$
0
0

Hjärnan är kroppens överordnade centrum. Här skapas tankar, här lagras minnen och härifrån dirigeras samtliga kroppsliga funktioner så att din hund kan jaga bollar, vifta på svansen när den ser dig och gräva ner ben i rabatten.  

Hjärnan är uppbyggd av miljarder nervceller som kommunicerar med varandra genom kemiska och elektriska signaler. Epilepsi är en sjukdom som uppkommer när dessa nervceller blir överaktiva. Epilepsi förekommer på hundar precis som hos människor och ger epileptiforma anfall.

Vid ett epileptiformt anfall tappar individen kontrollen över delar eller hela kroppen, medvetandet kan, men behöver inte, vara påverkat. Ofta kan du som djurägare se på din hund att ett anfall är i antågande. Hunden kan då ändra sitt beteende, de kan bli mer kontaktsökande och oroliga, de kan gnälla och inte vilja utföra sina normala aktiviteter (lek, lydnad). Det epileptiforma anfallet ger en ökad stelhet samt ryckningar/kramper i delar eller hela kroppen, många gånger kissar eller bajsar hunden på sig under anfallet som vanligen varar 1-2 minuter. Efteråt kan hunden bete sig förvirrat, den kanske inte känner igen matte och husse, den kan bete sig aggressivt, vara orolig och vilja gå ut. Många hundar blir hungriga och törstiga efter ett anfall.

De allra flesta anfallen kommer i vila eller sömn, vilket gör att det inte är så vanligt att en hund får ett anfall under aktivitet (utevistelse, promenad, lek).

För att ta reda på om det är epilepsi som din hund har krävs undersökning av veterinär som utesluter annan sjukdom i kroppen eller i nervsystemet som skulle kunna orsaka epileptiforma anfall. Vanligen tas blodprover, men andra undersökningar så som urinprov, skiktröntgen (datortomografi/DT) eller magnetkameraundersökning (magnetresonanstomografi/MRT) samt ryggmärgsvätskeprov kan krävas. Alla patienter genomgår inte samtliga undersökningar. Din veterinär avgör tillsammans med dig vilka undersökningar som är mest lämpade för ditt djur. I de fall undersökningarna är helt normala har hunden sannolikt en genetisk form av epilepsi som kallas idiopatisk epilepsi, vilken är den vanligaste orsaken till epileptiforma anfall. Då epilepsi är en ärftlig sjukdom förekommer den oftare inom vissa raser.

Epilepsi kan behandlas med läkemedel som ges dagligen. Behandlingen är i regel livslång och syftar till färre och lindrigare anfall. Då behandlingen kan ge biverkningar får man i varje enskilt fall väga nyttan av medicinering mot riskerna.

Vi undersöker och behandlar många hundar, men även katter, med epilepsi. Det är viktigt att varje individ undersöks och behandlas utifrån just dess specifika förutsättningar. Detta gör att de flesta hundar kan leva ett långt och lyckligt liv trots sin epilepsi.

Epileptiformt anfall
Epileptiformt anfall på hund.

Hydrocefalus
Skiktröntgenbild av en 5 månaders valp med epileptiforma anfall. Valpen har vattenskalle som orsakar anfallen.

Neoplasi hjärna
Magnetkameraundersökning av en äldre hund med epileptiforma anfall. Hunden har en tumör i hjärnan som orsakar anfallen.

Tarmparasiten Tritrichomonas foetus

$
0
0

Tritrichomonas foetus (TF) är en tarmparasit som de senaste åren visat sig vara relativt vanlig bland våra katter. Den lever i grovtarmen och kan hos vissa individer orsaka svåra diarréproblem.

Symptomen hos de individer som drabbas skiljer sig från helt symptomfri till svåra illaluktande diarréer. En del katter kan dessutom drabbas av så kallad fekal inkontinens (att katten inte kan hålla avföringen). Allmäntillståndet på de drabbade katterna är ofta relativt opåverkae och de brukar gå upp i vikt som vanligt eftersom tunntarmen inte är involverad. Obehandlat kan infektionen läka ut av sig själv, men det kan ta mellan sex månader och två år. Det finns dock en risk med att låta katten gå med långvariga diarréer vilket är att de utvecklar så kallad IBD som fortsätter att ge diarréproblem även efter avläkt infektion. I det fall du har flera katter hemma är det ofta omöjligt att få TF att läka av själv utan behandling eftersom katterna hela tiden återsmittar varandra.

Diagnos sker genom träckprov, dock är falskt negativa prover inte helt ovanligt. Detta innebär att veterinären ibland kan få provta upprepade gånger innan diagnos fås i det fall veterinären fortsätter att misstänka TF trots negativa prover.

I dagsläget finns ingen i Sverige godkänd medicin för detta vilket innebär att vi här använder oss av ett så kallat licenspreparat, Ronidazole, vid behandling. För att få använda detta måsta man ansöka om licens hos Läkemedelsverket för varje patient. Anledningen till detta är att preparatet dels kan ge fosterskador hos människa (gravida ska absolut inte hantera det) och att man misstänker att det kan vara cancerogent. Sammantaget innebär det en försiktig hantering av läkemedlet vid behandling. Förutom dessa nackdelar för djurägaren finns det också en viss biverkningsrisk för katten i form av neurologiska biverkningar som darrningar, ostadig gång och liknande. Dessa brukar dock vara övergående och gå tillbaka när medicineringen avslutats.

Behandlingen ges en gång om dagen i 14 dagar. Kattungar under 12 veckor bör inte behandlas och likaså ska heller inte dräktiga eller digivande honor behandlas. Reslutatet av behandlingen är inte hundraprocentigt vilket innebär att alla inte blir av med parasiten, även om de flesta dock blir det.

Det kan med andra ord vara en utmaning att behandla Tritrichomonas om du får in det i ditt katteri varför det kan vara av värde att vara noga vid till exempel inköp av nya katter till katterier. Optimalt bör du provta den nya katten och hålla den i karantän under ett par veckor för att undvika att smitta de övriga katterna om den skulle bära på sjukdom. Även parningar och utställningar utgör en risk för smitta. För att minska risken för smittspridning till kattungar bör du avgränsa kattungarnas kattlåda så att kattmamman inte kan gå på den och ha mammans låda utom räckhåll från kattungarna. Noggrann hand och lådhygien är förstås a och o eftersom parasiten sprids med avföringen.

Vill du veta mer om Tritrichomonas foetus och andra smittsamma sjukdomar man kan drabbas av i katterier samt vad du kan göra för att undvika dem?

Då är du varmt välkommen på föreläsning i ämnet katthållning på Regiondjursjukhuset Bagarmossen den 11/4 kl. 19-21. Föreläsare är veterinär Anja Kanold, specialistkompetens i hundens och kattens sjukdomar.

Du anmäler dig till: webmaster@djursjukhusen.se


Onkologi – Cancer

$
0
0

Cancer slår till lika obarmhärtigt hos djur som hos människor. I en amerikansk undersökning visade det sig att ungefär 45 procent av alla hundar över tio års ålder dog av cancer. En annan undersökning visade att ungefär 23 procent av alla hundar dör av någon cancersjukdom. Det beräknas att en av fyra hundar äldre än två år dör av cancer. Det krävs noggrannhet, kunskap, engagemang och erfarenhet för att ställa rätt diagnos.

Alltför många djurägare tror tyvärr att det är helt normalt att djur får knölar när de blir äldre, men en knöl bör alltid undersökas. Idag finns det stora möjligheter att behandla tumörer, varför du bör uppsöka veterinär om du upptäcker en knöl på din hund eller katt.

Onkologi
Läran om tumörsjukdomar kallas onkologi. Onkos betyder massa eller svulst och logi betyder lära. Ordet cancer betyder kräfta och härrör från cancerns växtsätt. Den sprider ut sig i den omgivande vävnaden med armliknande utskott. Ordet cancer används ofta men inte alltid helt korrekt. Begreppet cancer bör egentligen reserveras för när det är bevisat att det är en elakartad, så kallad malign, tumör. En godartad tumör kallas för en benign tumör.

Symptom på cancer är ofta ospecifika och diffusa, det vill säga symptomen visar inte tydligt att det är cancer djuret har drabbats av. Ofta består dock symtomen av:

  • onormala svullnader som växer eller som inte går över
  • sår som vägrar läka
  • blödning eller annan utsöndring från någon kroppsöppning utan känd orsak
  • smärta
  • ovillig att röra sig
  • ihållande hälta eller stelhet
  • feber
  • snabb eller extrem viktminskning
  • konstant trötthet
  • svaghet
  • infektionskänslighet
  • tydligt nedsatt aptit
  • problem att svälja eller äta
  • motbjudande lukt
  • svårighet att andas, kissa eller bajsa, med mera.

Dessa symtom kan också vara tecken på andra sjukdomar, men alla är oroande och du bör söka veterinär. Vi kan ställa en diagnos med hjälp av: en noggrant klinisk undersökning, blodprover, cytologi, Röntgen, ultraljud, CT, MRI, vävnadsprover,(biopsi), med mera. Att utreda och behandla tumörer är tyvärr kostsamt, men det är av allra största vikt att man har en korrekt diagnos. Det är på denna diagnos som all vidare diskussion om prognos och behandling hänger.

När vi vet vilken tumörtyp det rör sig om görs kompletterande undersökningar för att vi med hjälp av en bra faktabas ska kunna föreslå de bästa behandlingsalternativen för just din hund/katt med denna diagnos. Först då kan vi börja diskutera de olika behandlingsalternativ som kan rekommenderas i det enskilda fallet. Även de tankar, önskemål och förutsättningar du som djurägare har, spelar en viktig roll för val av optimal behandling.

Inom veterinärmedicinen behandlas tumörer med de metoder som används på människor. Syftet är oftast att under lång tid hålla tumören under kontroll eller att helt bota djuret. Andra fall kan handla om att symptomen fördröjs eller att man ökar djurets livskvalitet genom att lindra de symtom som tumören orsakar. Syftet med behandlingen och vilka förväntningar du som djurägare har diskuteras innan eventuell behandling startas. När man har fått en diagnos är det viktig att fundera över målet med behandlingen. Är det möjligt att helt bota djuret med den tänkta behandlingen, vilka är riskerna/nyttan för djuret, finns det andra alternativ, vilka kostnader kan man räkna med, och så vidare.

Tumörer kan avlägsnas med kirurgi, strålning eller genom att de behandlas med kemoterapi (cytostatika/cellgift). Samtliga behandlingar används vanligtvis var och en för sig, men det förekommer också att man kombinerar olika behandlingar för att få en optimal effekt. Vilken behandlingsmetod som är aktuell i det enskilda fallet beror på flera faktorer som typ av tumör, tidpunkt för diagnos samt ålder och allmäntillstånd hos patienten.

Cancer går inte alltid att bota, men i många fall kan vi ge djuret ett längre liv med bättre livskvalitet. Målet med all cancerbehandling är att hunden eller katten ska må bättre under och efter behandlingen än vad den gjorde före. Dessutom ska djuret kunna leva sitt vanliga liv tillsammans med sin familj under behandlingen. I vissa fall går det inte att behandla tumören utan att djuret far illa. Då rekommenderas naturligtvis ingen behandling.

Vill du veta mer om cancer hos hund och katt och vad du som djurägare kan göra om ditt djur drabbas?

Då är du varmt välkommen på föreläsning i ämnet Cancer hos hund och katt på Regiondjursjukhuset Bagarmossen den 25/4 kl. 19-21. Föreläsare är veterinär Patricio Rivera, Veterinärmedicinedoktor i Onkologi.

Du anmäler dig till: webmaster@djursjukhusen.se

Hjärtsjukdomar hos hund och katt

$
0
0

I första hand kanske man förknippar hjärtsjukdomar som vällevnadssjukdomar, vilket dock inte gäller för våra vanligaste husdjur, hund och katt. Hos hundar och katter är det i stället framförallt ärftligheten, dvs. den genetiska uppsättningen, som avgör vilka individer som kommer att drabbas av hjärtsjukdom.

Hos hundar är det framförallt hjärtklaffarna som blir förtjockade, vilket leder till att blod som ska pumpas ut ur hjärtats kammare istället läcker tillbaka till förmaken vilket i sin tur kan leda till hjärtsvikt. Hos katter är det oftast själva hjärtmuskeln som drabbas av förtjockning, s.k. HCM, med risk för rytmrubbningar och hjärtsvikt som följd.

Hur kan man då upptäcka att djuret har drabbats av hjärtsjukdom? De symptom du som djurägare kan upptäcka är framförallt hosta (gäller dock sällan katter), trötthet, ökad andningsfrekvens, minskad motionstolerans, viktminskning, ökat bukomfång, nedsatt aptit och ibland ökad törst. Hos både hundar och katter kan symptom på hjärtsvikt utvecklas mycket snabbt med påtagliga andningssvårigheter som följd och då kan det vara bråttom att uppsöka veterinär.

Hos hundar upptäcks hjärtsjukdomen oftast genom att veterinären hör ett blåsljud, medan katternas hjärtsjukdom kan förbli oupptäckt under en längre tid eftersom de flesta katter med hjärtsjukdom inte har något hörbart blåsljud. Veterinären lyssnar rutinmässigt på djurets hjärta vid varje undersökning, vilket i de flesta fall är tillräckligt för att upptäcka hundarnas hjärtsjukdomar.

För att avgöra hur avancerad hjärtsjukdomen är krävs en ultraljudsundersökning med flödesmätning, s.k. ekokardiografi med Doppler. Med denna teknik kan veterinären snabbt avgöra om hjärtat är förstorat och i så fall vilket/vilka av de fyra hjärtrummen det rör sig om. Veterinären kan även se om någon av de fyra klaffgrupperna läcker och i så fall i vilken grad, om det finns medfödda missbildningar i hjärtat och om dessa eventuellt kan åtgärdas kirurgiskt samt vilka tryckförhållanden som föreligger mellan hjärtrummen och de stora kärlen och om hjärtsviktsbehandling är nödvändig att sätta in.

Vår ultraljudsapparat är utrustad med senaste teknik i högsta klass, vilket även inkluderar tredimensionellt hjärtultraljud. Elektrocardiografi (EKG) registreras samtidigt med ultraljudsundersökningen men även dygns-EKG där en Holter används där djuret får ha en väst med en liten EKG-apparat på ryggen. Alla hjärtslag, ca. 100.000-150.000, registreras under ett dygn och analyseras senare av någon av våra veterinärkardiologer. Röntgen av brösthålan används inom hjärtdiagnostiken framförallt för att fastställa om hjärtsvikt föreligger, men också för att utesluta eller påvisa andra lungförändringar. Vid såväl Albano som Bagarmossen finns en datortomograf att tillgå vid behov av mer specifik information gällande bland annat brösthålan.

Vi har stor kompetens att ta emot, diagnosticera och vårda hundar och katter med hjärtsjukdomar och hjärtsvikt på både Albano och Bagarmossen. Vid Djursjukhuset Albano finns en av Sveriges tre europeiska veterinära hjärtspecialister (s.k. ”diplomates”) som också är svensk veterinär hjärtspecialist och docent,Anna Tidholm, samt ytterligare tre veterinärer under utbildning till svenska hjärtspecialister. Vid Regiondjursjukhuset Bagarmossen arbetar en svensk veterinär hjärtspecialist, Suzanne Gundler, samt ytterligare en veterinär under utbildning.

Många kattuppfödare och kattägare deltar i program där katternas hjärtan undersöks med ekokardiografi. Endast vissa veterinärer är auktoriserade att utföra dessa s.k. HCM-screeningar.

Vill du veta mer om HCM/RCM och oklassificerade kardiomyopatier hos katt?

Då är du varmt välkommen på föreläsning i ämnet HCM/RCM på Regiondjursjukhuset Bagarmossen den 7/5 kl. 19-21. Föreläsare är veterinär Anna Rave, specialistkompetens i hundens och kattens sjukdomar.

Du anmäler dig till: webmaster@djursjukhusen.se

Känner du igen mig?

$
0
0

Mycket social, kelig och trevlig ung hankatt, ca 1-2 år upphittad den 23 mars i Sollentuna, Fäboda Gård.

Kissen mår bra, är kastrerad och id-märkt, dock är han inte registrerad på någon.

Är du kattens ägare eller känner du ägaren? Ring oss på tfn: 505 303 00. Tack!

Hittekatt

Missade du Carolines föreläsning om mag-tarmsjukdomar hund?

$
0
0

Missade du Caroline Harlos föreläsning om hundens mag- och tarmsjukdomar den 27 mars? Susanna Martell från Agria var på plats och skrev en sammanfattning av föreläsningen.

Den vanligaste anledningen till att hundar drabbas av kräkningar eller diarré är att de ätit något som de inte borde. Oftast går problemen över på några dagar och det finns en hel del du kan göra själv för att hjälpa hunden på bättringsvägen. Här berättar vi om vad samt när det är dags att uppsöka veterinär.

Läs hela artikeln

 

Grattis – du vann ett presentkort på vaccination!

$
0
0

I lördags fanns vi från Gärdets Djurklinik på plats i Lidingö centrum under Hundens Dag.

Vårsolen visade sig från sin bästa sida och det var många såväl tvåbenta som fyrbenta besökare i Lidingö centrum denna dag. De första 70 hundarna fick varsin goodie bag och vi möttes av svansviftningar och många glada mattar och hussar.

Dagens tävling hette ”Hur många foderkulor ligger i burken?” med möjlighet att vinna ett presentkort på vaccination till sin hund. Vi fick in många svar men vinsten togs hem av Liss-Beth Blomqvist och Gunvor Lindell som gissade på 506 respektive 504 kulor.

Rätt svar är 505 kulor, bra gjort Liss-Beth och Gunvor! Ni vinner båda varsitt presentkort.

Många fall av Kennelhosta i Stockholmsområdet

$
0
0

Kennelhosta är ett samlingsnamn för olika virusinfektioner som angriper hundars luftvägar. Hunden kan smittas genom direktkontakt med annan hund, men även genom exempelvis saliv eller pinnar.

De första symptomen är kraftig hosta och djurägaren tror ofta att hunden har satt någonting i halsen.

I vissa fall kan kennelhostan orsaka feber, ibland kräkningar. Vanligtvis läker sjukdomen ut av sig själv men komplikationer som lunginflammation kan uppstå. Så länge hunden inte har feber eller försämrat allmäntillstånd kan du göra som när du själv är förkyld, hunden ska ta det lugnt.

I det fall din hund blir sämre i form av feber och den slutar att äta och dricka, ska du kontakta din veterinär. Men ring oss alltid innan du kommer in. Sjuka hundar är smittbärare och ska inte sitta i vanligt väntrum.

Artikel om Kennelhosta i Metro 2013-04-17

Anna Tidholm –årets veterinär 2013!

$
0
0

Tidningen VeterinärMagazinet utser årligen ”Årets Veterinär”. I år gick vinsten till Anna Tidholm, hos oss på Djursjukhuset Albano.

Anna är specialist i internmedicin och kardiologi och tog sin veterinärexamen 1977. Anna är även Diplomate of ECVIM 1999 (cardiology), Veterinärmedicine Doktor 2002 (VMD), Docent -07.

Motiveringen lyder: ”Nyfikenhet och ett brinnande intresse för veterinärmedicin är vad som driver Anna Tidholm. Hennes insatser inom bilddiagnostik inom kardiologin har rönt stort intresse även utomlands. Därför är hon en värdig vinnare av utmärkelsen Årets Veterinär 2013.”

Vi är självklart mycket stolta över Anna!

Läs mer

 


Gärdets Djurklinik 3 år!

$
0
0

I år fyller Gärdets Djurklinik 3 år. Det vill vi fira med öppet hus hos oss lördagen den 25 maj mellan kl. 11-15.

Detta händer hos oss under dagen:

  • De första 50 fyrbenta får en mkt fin goodie bag att ta med hem.
  • En liten gratis hälsokontroll. Begränsat antal platser och förbokning krävs. Du bokar på info.gardet@djursjukhusen.se Glöm inte att uppge ditt telefonnummer så att vi kan ringa upp dig för att bestämma den tid som passar dig, din hund eller katt.
  • 20 % på vaccination
  • 25 % på större delar av butikssortimentet (gäller ej foder, kattsand och kosttillskott)
  • Fyndlåda 50 %
  • Rundvandring på kliniken, se bakom kulisserna.
  • Hill´s och Royal kommer att finnas på plats med bra fodererbjudanden.
  • Klapphörna med snälla hundar och en liten ponny.
  • Ponnyridning för alla barn.
  • Träffa Djurambulansen.
  • Vi bjuder på korv, dryck och kaffe!

Vi ser fram emot en trevlig dag fylld av fina erbjudanden och roliga aktiviteter. Självklart är även alla kompisar på fyra ben inbjudna. 

Varmt välkommen!

Blodgivarhund – så här går det till!

$
0
0

Till Stockholms Regiondjursjukhus kommer ett stort antal hundar och donerar blod. Donationerna sker regelbundet tre till fyra gånger per år. Vi ger inga lugnande eller sederande mediciner för att genomföra tappningen, hunden ska därför vara lugn och trygg och tycka att det är okej att vara här och kunna ligga stilla en stund. Våra blodgivarhundar är fantastiskt duktiga!

Första besöket

För att bli blodgivarhund ska hunden vara fullt frisk och inte äta några mediciner. Den ska vara grundvaccinerad, väga över 27 kilo (får inte vara överviktig) och hålla sig inom Sveriges gränser på grund av risken för infektionssjukdomar. Innan hunden ger blod första gången har den varit här på ett veterinärbesök för att fastställa att den är frisk. De flesta blodgivare kommer på bokad tid men hundar som bor nära djursjukhuset och har möjlighet att komma in snabbt, lämnar färskt blod om det behövs akut.

DSC_0800

Hur går det till?

Inför varje tappning undersöks blodgivaren av veterinär. Röda blodvärden analyseras och vi testar blodet med avseende på Anaplasma phagocytophilum, en fästingburen bakterie som kan smitta via transfusion. En gång per år gör vi en mer utförlig hälsokontroll. Blodgivarhunden ska kunna ligga stilla och slappna av. Tappningen tar 5-10 minuter och besöket är klart efter ungefär 40 minuter. Blodet tappas från halsvenen som är ett större kärl än de på hundens ben. Detta för att blodet ska rinna snabbt och inte hinna levra sig innan det hamnar i påsen.  Vi försöker alltid göra det så trevligt som möjligt för våra blodgivarhundar så att de ska tycka att det är roligt att komma tillbaka. Om vi märker att hunden känner någon form av obehag ska den inte behöva lämna blod fortsättningsvis. Efter tappningen belönas hunden med en skål full av delikatesser! Hunden påverkas inte märkbart av tappningen men bör undvika kraftig motion och hårdträning de tre närmsta dagarna efter tappningen.

DSC_0839

DSC_0781Blodprodukterna

Blodet kan delas upp i röda blodkroppar och i plasma. Röda blodkroppar förvaras i kylskåp i upp till 30 dagar, plasma fryses ner och kan sparas i upp till fyra år. På detta sätt kan blodet från en blodgivarhund hjälpa två patienter. De röda blodkropparna kan vara livsviktiga vid behandling av anemier (blodbrist) eller vid blödningar på grund av trauma eller i samband med operation. Plasman kan användas vid förgiftningar, brännskador, parvovirusinfektioner, proteinbrist och koagulationsrubbningar. Färskt helblod behövs vid brist på blodplättar.

Blodgrupper

Hundar har precis som människan olika blodgrupper. De delas in utifrån strukturer (antigener) på de röda blodkropparnas yta. Antigen är ett slags ”ID-kort”  som gör att immunförsvaret kan känna igen de röda blodkropparna som egna eller främmande. Det finns minst 13 stycken kända blodgrupper hos hund, men det är endast en av dem, DEA 1.1, som kan ge allvarliga reaktioner. DEA 1.1 är den enda blodgruppen vi testar för i Sverige och vi får då veta om hunden är DEA 1.1 positiv eller negativ; d.v.s om hunden har eller inte har antigenet. DEA 1.1 negativt blod kan ges till alla hundar och är därför mycket värdefullt. Knappt hälften av hundarna i Sverige är DEA 1.1 negativa och är vanligare bland vissa raser som tex schäfer och greyhound.

Chloe och Dina räddades av blodprodukter

Blandrasen Chloe kom till djursjukhuset för att operera bort livmoder och äggstockar. Under operationen konstaterades att hon blödde diffust från slemhinnor och hud och därför fick hon stanna på vårdavdelningen för observation. Nästa morgon gjordes ett ultraljud som visade att Chloe hade fritt blod i buken. Hon opererades igen och fick färskt helblod under operationen. Dagen efter var hon pigg och kunde gå hem. I detta fall är det svårt att veta varför Chloe började blöda, kanske på grund av nedsatt funktion hos hennes blodplättar. Idag mår hon toppen och man har inte gått vidare med någon utredning.

Dina värmeslagHunden Dina var riktigt dålig när hon kom till vår akutmottagning. Hon var kraftigt överhettad efter en olycklig historia ombord på en bilfärja. Värmeslag är ett mycket allvarligt tillstånd som kräver snabb behandling. Dina låg på vår intensivvårdsavdelning i en vecka,  och behandlades bland annat med plasma för att häva de koagulationsrubbningar som kan uppstå vid värmeslag. Sakta men säkert återhämtade hon sig och idag mår hon bra!

 

 

 

 

 

Tack till alla våra blodgivarhundar som ställer upp och tack Keeto med matte för de fina bilderna!

Efter blodgivningen blir det godis och bus!

Efter blodgivningen blir det godis och bus!

 

DSC_0859

Fotnot: Katter kan också vara blodgivare, en blodbank för katter finns på Bagarmossens Djursjukhus.

/Sofia Eliasson – blodbanken Albano Djursjukhus

 

 

 

 

 

Öppettider Gärdets Djurklinik juli & augusti

$
0
0

Gärdets Djurklinik har öppet hela sommaren. Dock skiljer sig öppettiderna något från våra ordinarie öppettider. Under juli och augusti har vi öppet mån-fre mellan kl. 8-17.

Varmt välkommen!

Nu söker vi nya medarbetare!

$
0
0

Vi söker alltid efter Sveriges mest kompetenta veterinärer och djurvårdare, djursjukvårdare och djursjukskötare till våra enheter Albano, Bagarmossen och Gärdet!

Just nu söker vi bland annat en schemakoordinator till Albano, legitimerade djursjukskötare till Albano samt legitimerade djursjukskötare till Bagarmossen.

Läs mer om de olika tjänsterna>>

Välkommen med din ansökan!

Nytt avancerat laboratorium på Regiondjursjukhuset Bagarmossen

$
0
0

Djursjukhusgruppen och Stiftelsen Djursjukhus i Stor-Stockholm investerar i nytt avancerat laboratorium på Regiondjursjukhuset Bagarmossen. Djursjukhusgruppen, Nordens ledande företagsgrupp inom högkvalitativ djursjukvård, investerar drygt fem miljoner kronor i ett nytt laboratorium på Regiondjursjukhuset Bagarmossen. Satsningen innebär möjlighet till fler och utökade analyser, högre kvalitet samt effektivare arbetsflöden.

Expansionen realiseras tack vare en betydande investering av Stiftelsen Djursjukhus i Stor-Stockholm, en av Djursjukhusgruppens största ägare. Ett av stiftelsens ändamål är att främja och bidra till en långsiktig utveckling av avancerad djursjukvård.

”Det här är en avgörande investering som får såväl regional som nationell nytta. Laboratoriet kommer att effektivisera sin hantering och analys av interna och externt inkommande prover. Det ger snabbare och säkrare provsvar, vilket i slutändan kommer alla tillgodo”, säger Per-Arne Rudbert, ordförande, Stiftelsen Djursjukhus i Stor-Stockholm.

Regiondjursjukhuset Bagarmossens laboratorium är redan idag ett av Sveriges största djursjukhuslaboratorium avseende personal, tillgänglighet och antal analyser. Förra året analyserades fler än 80 000 prover inom i huvudsak hematologi, kemi, cytologi, hemostas och bakteriologi. Befintlig utrustning kommer att uppgraderas och kompletteras med bland annat hormoninstrument för analys av hormoner och utvalda läkemedel. Laboratoriearbetet utförs av biomedicinska analytiker (BMA) som satsar på kontinuerlig fortbildning och fördjupning.

”Vi jobbar hårt med kvalitetssäkring och utveckling och det nya laboratoriet uppfyller många av de behov vi uppmärksammat under den kraftiga tillväxtfas vi haft de senaste åren. Nu får vi utrustning och yta för fler analyser, mer personal, utökad kompetens och längre öppettider med bemanning även under helger. Det känns oerhört spännande att utöka vår verksamhet och få möjlighet att vara en centralpunkt inom laboratorieverksamheten för djursjukhus och djurkliniker i hela Norden”, säger Josefine Öberg, ansvarig veterinär för laboratoriet med Europeisk examen inom klinisk patologi (Diplomate ECVCP), Regiondjursjukhuset Bagarmossen.

”Det är roligt med en så stor och medveten satsning på Affärsområde Lab. Det här ger oss alla bättre effektivitet men också service till djurägare och djur, eftersom ett väl fungerande laboratorium direkt återspeglar på hur snabbt veterinärerna kan ställa diagnos och sätta in rätt behandling”, säger Anneli Bjöersdorff, Leg. veterinär, PhD, Affärsområdeschef Lab, Djursjukhusgruppen.

”Investeringen i det nya laboratoriet har möjliggjorts av Stiftelsen Djursjukhus i Stor-Stockholm. Detta är ett bra exempel på hur långsiktiga ägare kan spela en oerhört viktig roll i skapandet av framtidens djursjukvård och understödja våra satsningar på kontinuerliga kvalitetsförbättringar i vården”, säger Peter Dahlberg, VD och koncernchef, Djursjukhusgruppen.

Det nya välutrustade laboratoriet på Regionsdjursjukhuset Bagarmossen kommer att omfatta en yta om närmare 200 kvadratmeter och beräknas stå färdigt innan slutet av 2013.

För ytterligare information vänligen kontakta:
Anneli Bjöersdorff, Affärsområdeschef Lab, Djursjukhusgruppen, +46 734 347 550
Peter Dahlberg, VD och koncernchef Djursjukhusgruppen, +46 730 505 050

Om Djursjukhusgruppen

Djursjukhusgruppen är Nordens ledande företagsgrupp inom högkvalitativ djursjukvård för hund, katt och övriga sällskapsdjur, med hög specialistkompetens samt modern och avancerad utrustning.

Gruppens vision är att skapa framtidens djursjukvård och att vara en förebild inom högkvalitativ vård och omtanke för djur. Djursjukhusgruppen drivs av empati, ett genuint engagemang för djurens bästa och ett starkt intresse för veterinärmedicinsk utveckling.

I Djursjukhusgruppen ingår flera av Nordens mest välrenommerade djursjukhus och djurkliniker, med hög kompetens och stora resurser för att möjliggöra fokus på det som är viktigast – att leverera vård till våra husdjur i världsklass!

Mer information finns på www.djursjukhusgruppen.com

Djursjukhusgruppens offentliggjorda familjemedlemmar inkluderar:

  • Aarhus Dyrehospital
  • Djursjukhuset Albano i Danderyd
  • Djursjukhuset i Hässleholm
  • Djursjukhuset i Jönköping
  • Falu Djursjukhus
  • Kalmar Djursjukhus
  • Københavns Dyrehospital
  • Läckeby Djursjukhus
  • Norsholms Djursjukhus
  • PetVett Dyresykehus i Oslo
  • Regiondjursjukhuset Bagarmossen
  • Västra Djursjukhuset i Göteborg
  • Arboga Djurklinik
  • Askøy Dyreklinikk
  • Borgholms Djurklinik
  • Borlängekliniken
  • Djurdoktorn i Linköping
  • Doktor Dyregod på Østerås i Bærum
  • Dyreklinikken på Stend
  • Dyreklinikken Sotra
  • Dyreklinikken Vester Allé i Aarhus
  • Eksjö Smådjurspraktik
  • Emmaboda Djurklinik
  • Färjestadens Djurklinik
  • Gärdets Djurklinik i Stockholm
  • Habo Smådjurspraktik
  • Hund- och Kattkliniken i Örebro
  • Högsby Djurklinik
  • Jourkliniken i Kumla
  • Kneippens Veterinärpraktik
  • Ludvikakliniken
  • Nybro Djurklinik
  • Nässjö Smådjurspraktik
  • PetVett Bergen
  • PetVett Bygdøy
  • PetVett Ekeberg
  • PetVett Grünerløkka
  • PetVett Majorstuen
  • PetVett Sandvika
  • Torsås Djurklinik
  • Veterinärhuset i Värnamo
  • Veterinærkontoret på Sotra
Viewing all 95 articles
Browse latest View live